Nu har tiden rusat igen.

Jag fattar inte vart den tar vägen! Jag tycker att jag kliver upp och sedan är det hög tid att lägga sig igen.  Vad gör jag där imellan då? Inte är det mycket inte. Sitter vid datorn, ute med hunden och lite till campingen. Ja, så mycket mer är det inte. Fast ibland träffar jag ju R och vi sitter och pratar hur länge som helst. Jag har också varit och träffat min arbetschotch denna veckan. Hon är bra men efter 1,5 timma hos henne är man helt slut.

Meningen är ju att dessa samtal med tiden skall leda fram till arbetsträning men när man går ut från henne och är så trött så undrar man. Men det blir nog bra med tiden. Jag tror att det inte skulle vara så dumt att få testa på att arbetsträna lite. Det är tråkigt att gå hemma hela dagarna. Bara det är ju ett stort framsteg. Förut har jag inte ens förstått hur man skall orka ta sig till någon arbetsträning så jag känner mig nöjd att ha gjort dessa framsteg.

Scrappat har jag ju gjort och något skall jag allt ta och ladda upp nu.

Tack snälla för kommentarer och ha det så bra i novembermörkret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback