Bammies Blogg

Jo det är jag allt och jag överlevde ändå. Fast att åka hem igår som var meningen var otänkbart. Ingreppet gjordes under lokalbedövning och den ville inte riktigt ta som den skulle. Så stundvis gjorde det ganska ont. Och de kunde inte söva mig eftersom jag behövde agera själv emellan åt. Sedan hade jag en förmåga att sluta andas med gämna mellanrum. Så jag fick ganska mycket syrgas också. Det var rädda för att astman skulle ge sig till känna men det gick bra.

Så det bler massor av smärtlindringsmedel och efteråt också flera smärtlindrade tabletter. Inte gick det att sova i natt heller. Dels gjorde det ont när jag rörde mig dels hade jag en ganska sjuk människa brevid mig. Men vad gör det? Jag kan ju sova nu när jag är hemma igen.

Personalen var helt underbar kan jag säga. Både på OP och på avdelningen. Rosor till dem alla.

Nu är jag sjukskriven till den 20 september. Jag får inte lyfta eller springa och så där men det skall väl ordna sig.

Ett tips om man ligger på sjukhus och tiden går långsamt är att lyssna på en CD-bok. Jag har lyssnat på Helene Turstens Guldkalven och det har gjort att tiden har gått ganska fort. Perfekt även på natten när man inte kan ha lampan tänd.

Nu skall jag vila och ta det lugnt. Tack alla för att ni hållit tummarna.